books don't kill people, people do!
min far är en sån som köper en massa böcker som han lägger på hög hemma. han kommer aldrig hinna läsa dom, det är helt uppenbart. han verkar tro det själv dock, det finns alltid ett 'när jag gått i pension, när jag gått i pension' att hämta ur rockärmen när någon klagar. ibland tror jag han förlänger sitt liv, eller åtminstone förhoppningen om längden av det. han kanske står ibland, och tittar på sina bokstavligen talat tiotusentals böcker och tänker att
'herregud vad böcker. det enda jag vet säkert är att jag ska läsa alla dom här någonstans mellan pensionen och döden. någon exaktare tidsangivning finns inte, och även om det gör det har jag den inte att tillgå. när jag tittar ut över dom här längderna med bokhyllor kan jag inte annat än uppskatta den totala läsetiden till flera årtionden, kanske så många som fem men aldrig mindre än tre. efter pensionen har jag alltså fem årtionden kvar att leva, vilket är mer än det flesta. i detta perspektiv gör min nuvarande ålder mig till ung eller kanske medelålders. varje bok jag köper förlänger mitt liv med den tid som det kommer att ta för mig att läsa den. om jag under en dag köper två böcker eller en väldigt tjock, så kan jag anta att det kommer ta mig längre tid än en dag att läsa dom. proportionellt sett har jag då dessutom blivit yngre. ungdomens källa är inte en källa. det är en bok. '
idag ska jag...
idag gick jag på morgonpromenad och köpte en bok om moralfilosofi. jag tycker om filosofiböcker i pocketform. det tar alldeles för lång tid att tyda originaltexter.
nu ska jag sola lite på innergården och läsa klart hagman om jag hinner. björnbärskräm till lunch.
flyllyblogg
t: lalalalala yadiyadi.
f:
jag önskar att mina goda vänner kunde ge mig en chans att stanna kvar i sverige. men jag får inte. det spelar ingen roll att jag talar väl svenska (förstå ironin) och mitt fall av amnesti handlar väl egentligen inte om amnesti utan om goda formuleringsmöjligheter. bara för att jag inte gillar jocke berg (RÄTTSTAVAT?) BEHÖVER VÄL INTE DET BETYDA ATT JAG INTE FÅR (förlåt jag såg just att jag inte skrev med vanlig text - sånt som ni svennar gillar) stanna. jag fattar inte varför ambassaden vill ge mig åter åt mitt folk som anser mig vara en landsförrädare. jag vill ite åka tillbaka men jag vill inte stanna här om det betyder att jag måste gifta mig med någon om det innefattar att jag måste betla för att stanna och vara underground och ge någon fem tusen dollar för att vi ska gifta oss i sverige så jag slipper vara ett apatiskt barn som blir ivägskickat.
sverige jag älsker er
-f
please hold for service.
tjock sur gubbe med cancer.
såg just 'american splendor'. sjukt bra och jag blev rörd och tyckte att hans bok var som en tecknad blogg. h svarade inte när jag sa det och hon tyckte nog att jag kanske borde akta mig för att dra paraleller mellan mig själv och killar som får filmer gjorda om sig. hur som helst, paul giamatti är helt sjukt charming och han vinner över en på sin sida så fort han visar sig. sideways YAY! såg 'kulregn över broadway' också men den var inte värd ett blogginlägg trots john cusack. jag har inte läst american splendor och min lust att göra det ökade inte när jag såg filmen. joe sacco duger bra för mig när det kommer till shoegazingcomics.
glöm inte fs bloggpost som finns som en kommentar till inlägget 'kompisen formulerar sig bra'. vilket väl kanske borde göra det till en metablogg kanske.
livet sprudlar.
little bunny foo foo bor på min innergård och är jämt med och hälsar på när man dricker rosévin.
knullkroppen returns, yxmord och fram tills nyligen sovande samveten.
igår klockan fem över två ungefär, ta eller ge ett par minuter så ringde en dålig idé och jag tänkte att vi skulle träffas. jag var ute med h och t och den perfekta krullkroppen och allt var peachy. sen började h och den perfekta knullkroppen prata och det blev obekvämt för mig som hamnade liksom i mitten fast det egentligen inte var något konstigt. det är alltid dom situationerna som är värst, när inget är fel egentligen men det känns helt konstigt av en till synes helt osynlig anledning. jag tittade på när knullkroppen och h pratade och tyckte att knullkroppen såg liten ut bredvid h. på min gata ligger det två kafeér. ett är råhett och uppskrivet och där hänger emma andersson och det är alltid fullt. det andra är ett helt vanligt, litet kafé med säkert jättegod mat och kaffe och allt. det är alltid folktomt där. varje gång jag går hem går jag förbi båda dom cafeérna och varje gång blir jag helt heartbroken. det är verkligen inget fel på det lilla kafeét, dom skulle gå jättebra om inte det andra stället låg där nästan precis bredvid. men jag kan inte förmå mig att gå till det lilla cafeét när jag vet att det andra är så mycket bättre. för att göra en lång krystad liknelse kort så var h det stora cafeét och knullkroppen det lilla. det känndes lite konstigt, men vad ska jag göra? jag hade gladeligen kastat knullkroppen i sjön om h bett om det. inte för att jag vill börja ligga med h igen, utan för att hon är typ mer värd som kompis än knullkroppen är som knull. sen skulle jag och knullkroppen dra hem och hon propsade på att dra hem till sugbörben (ord courtesy of nattbuss.blogspot.com). jag intog direkt karateställning för jag fattade ju att hon läst mitt inlägg om henne och skulle yxmörda mig så fort jag klev in i hennes lägenhet. efter ett tag kom jag på att det var värt det för spänningens skull och dessutom skulle det väl vara ett ganska glammigt sätt att dö på. 'man killed as a result of mean blogpost. sigge eklund comments on newly deceased literary genius'. det visade sig till mi stora förvånging att hon inte alls tänkte yxmörda mig, hon var snäll som vanligt och bjöd på taxi och allt. då fick jag dåligt samvete och insåg vilken äckligt falskt nonchalant jävla cp jag är och som tycker att det är ok att skriva massa skit om någon bara för att jag tycker att det gör sig bra i textform. jag tror inte jag ska träffa henne igen. eller kanske åtminstone smsa telefonisten.blogg.se till henne för att hålla ärlighetens fana högt i vinden. jag vet att det händer alla from time to time. dom där stunderna när det är som att ens jävla samvete helt plötsligt vaknar till liv och säger 'ajuste, jag har glömt nämna det här men...' och sen håller det upp en mental jävla spegel framför ansiktet på en och allt bara uppenbarar sig på typ en och en halv sekund. då, mina damer och herrar, är vi inte så jävla stora och starka längre.
kompisen formulerar sig bra.
tandkräm til middag.
hang the dj, våldtäkt.
turns out f bad terry ericsson (om någon vet hur man stavar hans namn kan ni ju kommentera) dra åt helvete häromkvällen. det är föredömligt måste jag säga. själv har jag en gång sett terry åka fast för att ha e i fickorna på mondo. hela situationen var synnerligen komisk (jo, det är väl möjligt kanske att terry själv inte såg humorn). det är en sån där anekdot jag berättar ibland på förkrök och sånt.
igår, när jag och h skulle köpa kakor och mjölk inför svts harry potterinsats såg vi stefan sundström gå över birger jarlsgatan. han pratade i mobil men lyckades trorts detta upprätthålla den air av progg han alltid omges av. jag har aldrig varit en beundrare av hans musik eller hans dammig agenda, men nu kanske jag måste reevaluate. han har skrivit en låt som heter somna lycklig, den är ganska bra faktiskt.
igår lyckades jag alltså hålla mig inomhus. till min stora förvåning somnade jag helt smärtfritt (innan tolv no less) och sov dessutom elva timmar straight. nej, inte straight förresten. jag vaknade mitt i natten av att det stod ett 30somethingpar och bråkade nedanför mitt fönster. vanligtvis hade jag satt mig i fönstret och rökt och lyssnat men det här bråket var alldeles för lars norén för sådan fräckhet. mycket 'men kan du hålla käften en sekund eller?' och 'det här handlar inte om din jävla morsa, det här handlar om dig och mig!'. jag somnade om istället, oroad över att deras ångest på något sätt skulle penetrera min hjärna. det tror jag inte den gjorde, för jag mår ganska bra idag.
vad är dealen egentligen med att alla i hela världen har sömnsvårigheter? varför har 'åw, shit jag sov så dåligt inatt' blivit en universell bondingfras, snart i nivå med 'åw, shit jag var så full igår'. sömnsvårigheter har blivit det nya 'jag har taskig relation till mina föräldrar trots att jag är trettio'. och nu har alla lov, till och med. vänta bara tills skolan och jobben börjar igen, då kommer alla vara sleepless crackaddicts. alla känner samma sak, det är därför det är så lätt att prata om det med folk. en grej som borde va helt känslig och jobbig att prata om är nu värsta weathertalk därför att det inte finns någon kvar i den här jävla staden som sover ordentligt på nätterna. om man läser runt lite i bloggosfären (nej, jag är fortfarande inte allvarlig när jag använder det ordet), hur många bloggar innehåller inte posts om att någon inte kan sova och att det pajade skolan eller jobbet eller vad som helst. alla har en helt cepe relation till natten nu. om man sitter i en bar eller en park eller är på klubben så slickar man natten på halsen och försöker få den i säng med smoothtalk och likör. är man hemma och kollar på kass tv och tänker att man ska 'försöka få lite sömn inatt' så är det ombytta roller och natten lägger droger i din drink bara för att mentalt kunna våldta dig som hämnd för att du fylleraggade lite på den tidigare. (varför är jag vaken? varför har jag som här tankarna i mitt huvud? när jag lyckas somna till vaknar jag av mardrömmar efter tio minuter, varför? varför tänker jag så mycket? shit vad jag gjorde bort mig den där gången. undra om hon verkligen tycker om mig som hon säger? ångest. natten gnuggar händer och ler.) nej jag säger då det. det är bättre att vara ensam på dagarna och ha sällskap på natten än tvärtom. eller jobba natt. men då får man ångest på dagarna istället.
ökrwböriuhbödsubgörektjgb och lite skitsnack.
och nu känns det mest av allt som att jag var den där lilla tjejen i den där filmen och jag just har trillat ur den där orkanen som svepte upp mig från marken och sitter på någon äng någonstans och bara 'va? var det allt?'.
jag och f gjorde allt i vår makt för att få våra huvuden att snurra, men det fanns helt enkelt inte tillräckligt med tid. som min vän f så sjungande formulerade det: 'sjuttisen står gapande tom'. det låter så vackert när man läser det eller säger det och huvudet fylls direkt av allehanda minnen från igår och från den gången när det var så kul och från den gången jag kräktes i handen och från den gången jag fick ligga med henne och från den gången och från den gången chris gjorde tequila stuntman och från den gången jag blev bjuden på typ sju linor och från den gången och alla andra gånger. jag ska inte badmoutha min käresta för mycket, och jag vill inte att ni missförstår, men ärligt talat; ibland sviker hon faktiskt. ibland är man på henne ända från tidig eftermiddag tills ens kompis går hem och det gör en orolig. inte orolig för vinet i gräset (det är ju sommar!), men för att man vill ju inte vara en sån som dricker ensam. men då ringer f och allt ordnar sig. men någonstans på vägen gick någonting väldigt fel och helt plötsligt står jag där på dansgolvet och hatar hatar hatar han som spelar skivor. jag står med händerna i fickorna. och jag tänker att varför gick f hem för och ska jag inte ta en taxi till trädgården ändå? jag står där med händerna i fickorna och ser dum ut. på dansgolvet alltså. har ni sett en kille som jag stå med händerna i fickorna mitt på dansgolvet? det ser dumt ut. alla dansar runt omkring mig, och jag står och funderar lite sådär, som man gör ibland. jag tänker på att jag tycker faktiskt om låten han spelar, jag tänker på att jag inte är på humör och jag tänker att jag går ut och tar en cigg istället. h beskrev babs som en sådan bar där man ser små gröna absinthfeer flyga omkring med små trollspön. det kan stämma, det enda som är säkert är dock bara att dom inte var på debaser, igår, åtminstone inte runt halv tre. inte en enda jävla fe! jag slutade känna för att tipsa folk om clem snide och jag slutade vara på humör för rökruta på debaser. sen gick jag hem.
f är en eminent gästbloggare, inte sant? jag har gett honom lösenordet till den här bloggen så att han kan skriva nääääär han vill. stay tuned.
(shit vilket bittert bakfylleinlägg det här blev, läste just igenom det).
jag måste resa mig från datorn, jag måste laga mat och jag måste äta. annars kommer jag växa fast i min soffa, och goddamn jag tänker inte växa fast i min soffa innan jag har köpt en ny snyggare som inte kommer från ikea.
in retrospective.
c'est une gästblogg!
shit hits the fan. snart är f och moi redo för alarm rock på debban. vi trodde vi var vip men listan var full. undra om den skulle vara full för slash? i believe so. dagens låt är st anger med metallica. jag vet jag vet, metallica är töntiga och ingen lysnsar på dom längre, napster yay! men st anger är faktiskt bra.
h är på väg till trädgården men jag vet inte om jag någonsin kommer att komma dit ikväll. moskovskaya OH! tidigare ikväll registrerade jag mig på spraydate, men jag hittade inte nattbuss. jag tror att söksystemet kanske är trasigt.
nu följer gästblogg av f (aka den galna förstöraren, som i denna stund fotar mig i det bleka dataskenet. varför o varför blir jag aldrig bra på kort?):
hej. jag är inte snygg i verkligeheten. det finns ingen anledning att tro att jag ska bli snygg på webben heller. jag har jämkat mig med idéen. jag är ingenting, inte på webben och inte ute. ingen på debaser ikväll kommer att minnas mig. även om jag står längst fram och är den jobbiga killen med kamera. t minns mig nog imorgon, men först när jag ringer. m minns mig kanske, men hon har bytt kontinent efter vi träffats. det gjorde l också. minst ett världshav oss emellan tycks vara post-f.
bryr jag mig? antagligen. varför skulle jag annars sitta och fylleblogga (gud så klichéartat, jag vet)- men när någon plötsligt säger att 'nu måste vi sänka mer sprit, det här är galet', och sjuttisen står gapande tom och förvisar oss till spillet i treliterflaskan vet man att tragedy beats fiction, hands down. så är det. mitt liv kommer aldrig få den upphämtningen det borde efter att jag skrivit boken jag borde skrivit (se tidigare inlägg). det lillia jag just nu bryr mig om kommer sköljas ur mig senare ikväll när jag står och fyllepinkar vid karljohanslussen för att jag inte orkar stå och kissa och för att jag kissar inte i ränna. jag vill inte att folk tittar på mig när jag kissar, så enkelt är det. jag vill inte bygga illusioner att folk kan tänkas läsa det jag skriver.
jag vill inte skriva. jag vill inte bli ihågkommen. jag vill bli full - därav fyllebloggandet.
bag - in - box. babs bar och kök, årstidsväxlingar känns först i luften.
f skulle till någon ö och spela volleyboll så nu måste jag hitta någon annan att dricka bag-in-box med i solen. jag tror jag avstår att ringa runt mer dock, jag tror inte det finns någon annan lämplig tillgänglig. följdaktligen orkar jag inte gå till systemet och köpa vin heller. m a o är jag stuck i den här nyktra tillvaron ända tills ikväll antar jag. that sucks!
igår satt h och jag i babs bar och tyckte att det är en sån bar som gör en lite mer litterär bara av att man sitter där. mörkgrönt kakel och gula ljusslingor. h och jag när båda på hemliga författardrömmar fast vi vet väl kanske att den delen av oss som inte är författare kommer aldrig tillåta någon av oss att ta oss tid att skriva bränt barn. 'någon gång innan jag dör ska jag skriva en bok', gawd, alla har sagt det på fyllan minst once. sen pratade vi om skolan och om att det inte kändes som om man skulle klara ett år straight. h hade en massa teorier om hur man skulle förhålla sig till spektaklet, men antagligen kommer vi båda bli utbrända innan första tentan.
sen blev allt som det var förut för en stund. det var weird men om man tillåter sig själv att låtsas att nu inte är nu, utan att nu är förut så var det njutbart antar jag. jag kallade henne för sälen och klappade händerna, hon sprattlade med fötterna ibland när hon skrattade. babs och höst i luften och hon tycker jag dricker för mycket. spitting image av hur det var förut. bredvid satt en tjej som kollade på oss hela tiden. jag vet inte varför hon gjorde det, kanske för att både jag och h är så goddamn gorgeous så hon inte kunde låta bli. h berättade att hennes dröm är att vara född på en båt med en pirat som pappa och att ha jobbat på en svartstrippklubb i london och gifta sig med jude law så småningom. jag nickade och log och tänkte att hon berättade alltid sådana här saker förut och då lyssnade jag bara halvt för jag fattar poängen även om jag inte hör detaljerna på just den senaste hemliga drömmen. jag kan känslan hon förmedlar utantill, så om det är ett piratskepp eller en travelling cirkus eller ett filmmanus spelar inte så jävla stor roll längre. det är som att vara ett gammalt par fast på ett bra sätt. jag tror jag kanske tog henne på håret en gång, jag vet inte. jag kan ha drömt det. jag har haft så konstiga drömmar efter öl på sistone.
(nu ringde någon och presenterade en väldigt dålig idé för mig. jag nappade direkt. det blir den här helgen eller nästa)
vad är mitt problem? ända sen dn publicerade den där artikeln om skrivkramp har jag känt mig som en stelbensopererad åttahundra meter häcklöpare. ingenting funkar, det är nog därför att fönsterkarmsmåleriet med varm hand har övertagit ansvaret för mina terapibehov.
dharma och greg är skittråkigt.
vaknade. var bakfull. drack kaffe och gick promenad med h. såg nån kändis men jag kommer inte ihåg vad han heter och jag orkar inte googlea honom, så ni får leva i ovisshet. har målat ilte. det blev aldrig fredsgatan igår eftersom alla tyckte att det var jobbigt att stå i kö. debasers uteservering och skeppsbar. blev råfull och spelade bort en massa pengar på jackvegas. kul med h och t men jag fick lite 'fnittrigt tjejgäng'vibbar och det är ju inte min grej som alla vet. dom fula hade utflyktsdag från fulhuset igår, jag tror inte jag såg en enda snygg.
hanif kureishi vet jag inte ens vem det är.
wtf? nattbuss.blogspot.com får gå på date hela tiden, jag kanske också ska registrera mig på spraydate.
